Skanderna

Packar släden och selar på hundarna och kommer iväg till klockan tio,vi går över Hornavan i makligt tempo.

När vi går upp och över Hornavans fjällurskog naturreservat vaknar hundarna till liv och det börjar flyta på.

Går ner på sjön Riebnes och följer ruskmarkeringen bort till Vuonatviken,sedan följer vi leden upp till Gåråkvagge och tar en paus i solen på 700 meters kurvan,går upp över passet 800möh och går ner på Ballekjavrre i stark blåst,här finns inga spår att köra i så hundarna pulsar fram..

Naturen här och fram till Tjiegelvas präglas av sten block,åsar,precis som Pieljekaise,skillnaden är att här finns det skoterspår.Leden är knixig och rolig att köra då man måste vara aktiv med att bromsa ,parera och knuffa hela tiden.

Kommer fram till Västerfjäll och det är 36km kvar fram till Kvikkjokk,följer leden fram till Parka sameviste,här har det nu blivit riktigt mörka moln på himmelen runt omkring oss,det blåser nu hårdare och det far snöflinger i luften.

Stannar och gör iordning pannlampan,sätter på mig anoraken och kollar klockan och kartan innan vi tar oss ann Barrovierras sluttning upp till 860möh.

Vänder sedan ner i ett smalt och trångt pass,kommer då också till ett ställe där det gått en snöflak lavin ,med meter tjocka block över leden...

Därifrån har det nu blivit så mörkt att jag blir tvungen att sätta på mig pannlampan för att se stickorna/ledkryssen.

Hundarna har fortfarande bra driv och vi jobbar på i den starka vinden,så det känns skönt när vi passerar Tsielekstugan och kommer fram till bjökskogen som bromsar upp vinden och leden blir synlig igen.

Precis när man vänder ner från högplattån ser man ljusen lysa från det lilla samhället Kvikkjokk,härligt att vi snart är framme.Kommer ner på sjön Sakkat och kör upp tillSTF vandrarhemmet,lägger ut hundarna på stakeouten och ger dem vatten och mat.

Känner mig lite småsliten och blir så glad när Helena Adolfsson som jobbar där,likt en god fe` trollar fram bröd,sallad,potatis,sås,älgpannbiff,tillbringare med vatten och en stor stark.. fast klockan var mycket..

Nästan säker på att hon var en ängel då... 

 

 

                              På väg ner från passet till Ballekjavrre i sol och blåst.